De flesta förknippar kanske Carolina Falkholt med den stora, blå erigerade penisen hon målade på en vägg på Kronobergsgatan i Stockholm 2018. Verket skapade rabalder och målades över efter bara en vecka. Samma sak hände med den penis hon tidigare målat i New York. Även den fick målas över, så upprördheten tycks vara universell när det gäller penisar.
Även kvinnans könsorgan har upprört. 2014 beställde Nyköpings kommun ett verk av Carolina Falkholt till en skola. Hon målade en kvinnokropp med en vagina, men kommunen stoppade verket och målningen täcktes över. Hon kallar själv sitt konstnärskap för grafitta, en ordlek som känns synnerligen passande för en graffitikonstnär.
Men är det inte lite sorgligt att motiven väcker så stark anstöt? Debatten har ofta landat i huruvida det är rätt eller fel att avbilda kön, i stället för att handla om hennes yrkeskunnande och konstnärliga kvaliteter.

Ovan: Genom min svarta blick och ut ur min fitta. Foto: CFHILL
Bakom de provocerande motiven finns ett konstnärskap med en alldeles egen bildvärld av starka färger, kroppar och organiska mönster.
I utställningen Du får dansa i min park på CFHILL har Carolina bytt ut de stora muralerna mot duk och teckning. Hennes omisskännliga stil med kraftiga färger och organiska nätmönster, som ibland liknar fiskfjäll eller fiskrom, finns dock kvar.
Jag har undrat över hur hon skapar dem, så jag passar på att fråga. Svaret blir enkelt: hon ritar dem ungefär som telefonklotter, i cirklar.

Ovan vänster: Lyfta fram det systematiska i det skenbart kaotiska Ovan höger: Ride w me Foto: CFHILL
Carolina Falkholt har fått flera offentliga uppdrag. Hennes vita tågvagn med sirligt mönster mitt ute i skogen i Wanås Konst är ett fint exempel. Butterfly, en muralmålning i Ystad, är en annan, liksom muralen Pi i Halmstad.
CFHILL på Malmskillnadsgatan, ett urbant mindre galleri mitt i city, ger en perfekt inramning åt Carolinas konst med sagoväsen och märkliga kroppar klädda i snirkliga mönster.
Jag fascineras av hennes kreativitet och motiv. Det är lite som att kliva in i sagor där häxor och fantasifigurer bor, både vackra och lite skrämmande och inte minst lockande.

Ovan vänster: Eskilstunarosen (Foto: CFHILL) Ovan höger: Carolina Falkholt (Foto: Kulturista)
Utställningen Du får dansa i min park visas till 6/10 2021

