Nu visas utställningen Om detta att vara människa om filmskaparen – och i min bok geniet Roy Andersson och hans scenografiska filmvärld. Hans egensinniga bildspråk i tablåform, där varje scen är ett konstverk och en dikt. Utställningen är ett retrospektiv om Roy Anderssons filmer och konstnärskap under hela 50 år. Vi får följa hans filmer från En kärlekshistoria från 1970, alla hans reklamfilmer (som för övrigt också visas på en skärm i utställningen) till hans hyllade och prisvinnande En duva satt på en gren och funderade på tillvaron, fram till idag.

Vi får också ta del av den arbetsprocess han utarbetat som också gör hans filmer unika och ger dem en omisskännlig Roy Anderssonkänsla.

Roy Anderssons perfektion och noggrannhet för att nå ett resultat som är exakt i relation till den ursprungliga visionen är vida känt och varje scen, oberoende längd, är filmad i en enda tagning. En scen kan därför kräva ett 30-tal testtagningar och upp till 100 omtagningar. Där finns svaret på varför filmerna tar så lång tid att göra.

Till alla som funderat över hur miljöerna där inspelningarna gjorts får svar i utställningen.  Vi får följa in bakom de (handmålade) kulisserna och ta del av hur han arbetat. Här måste jag också skänka en eloge till Kulturhuset Stadsteaterns dekorverkstäder för en fantastisk insats.

Roy Andersson och hans medarbetare arbetar ofta med att skapa en ”trompe l’oeil”-effekt, en teknik som ger optiska illusioner och som användes i filmens ungdom. Med den kan man skapa djup och få ett rum eller en scen att verka mycket större.  En rolig detalj i utställningen är därför att man byggt upp en liten rigg med  trompe l’oeil och kamera och där man på en skärm kan se hur man skulle se ut i en Roy Anderssonfilm om man ställer sig framför dekoren.

Hans filmer återkommer till temat om att vara människa, om vardagen, livet, skuld, döden, klassamhället och kärleken och människorna porträtteras utan glamour ofta i en trist och grå miljö. Scenerna är ofta vardagliga men också absurda och inte sällan smärtsamt närgångna och nakna. Ofta i en kombination av tragik och komik.

Foto: Matilda Rahm 

I min ungdom extraknäckte jag som statist och pluggade också produktionsdesign på dåvarande DI, nuvarande filmhögskolan, jag jobbade också  därefter under flera år med scenografi och produktionsdesign.

Flera år senare då jag lämnat statistknäcken bakom mig och även filmbranschen för den delen blev jag uppringd av en person på Studio 24 som frågade om jag var intresserad av att statera i en film av Roy Andersson.
Jag hade som sagt lagt det där bakom mig – och tyckte det kändes nästan lite genant att ta ett statistjobb, och tackade därför nej.

Några år senare gick det upp för mig att det var filmen Sånger från andra våningen jag tackat nej till. Detta tillhör ett av de beslut jag fattat som jag ångrar djupt. Fatta att ha fått vara med i den filmen och att på plats fått ta del av den unika arbetsprocess som Roy utvecklat. Så Roy, om du råkar läsa detta please ge mig en ny chans.

Foto: Matilda Rahm

Om du är intresserad av film i allmänhet och Roys filmer i synnerhet är det här en utställning du måste se. Jag kan också varmt rekommendera ”Being a human person”  en dokumentär om Roy Andersson som ligger på SVT Play (kan ses till 29/6-2021)

Kulturhuset Sergels torg, Galleri 5
Tel: 08-506 20 200
E-post: kundtjanst@kulturhusetstadsteatern.se
Hemsida: https://kulturhusetstadsteatern.se/
Utställningen öppnar 28 maj 2021 och visas till 9 januari 2022
Biljetter måste förhandsbokas, detta gör du här.