Jag har alltid tyckt att det ordspåket är så töntigt. Jag är ingen morgonmänniska – eller håller jag på att förvandlas?
Har jag nått den åldern då jag helt enkelt får acceptera att frukost intas före klockan 6 och att läggdags infinner sig vid 21-tiden? Hemska tanke!

Men idag vaknade jag i alla fall tidigt och fann att det nog är lite guldstänk vid halvfemsnåret. Soluppgången i öster med Globens siluett och de mäktiga ekarna i förgrunden är vad som bjuder mig från min arbetsplats om jag tittar ut.

Samma sol skapar skuggspel och gör att saker som jag ser varje dag helt plötsligt börjar synas. Glaset i vår köksdörr kastar skuggor på väggen och ledstången till vår trapp blir ett litet konstverk i sig. Kökslådornas handtag talar ett helt annat språk nu än när jag lagar mat. Det är kanske inte så tokigt att stiga upp så här dags? Eller?

Foto: Flitiga Myran

Idag tänker jag på min fd svärmor som fyller år. Under hela hennes yrkesverksamma liv längtade hon till att gå i pension så hon skulle få sova länge på mornarna. Hon var verkligen en riktigt sjusovare. Man kunde ringa till svärisarna på en söndag vid elvarycket – och väcka dem!! Detta var när jag själv var i 25-årsåldern och de runt 50.
Men när hon gick i pension var det som förgjort – hon fick guldsmak i mun redan vid fem, halv sex!

Grattis Gunnel! Jag hoppas du får tårta på säng och att du får en riktigt fin födelsedag!