Att strosa runt på Julita bland små röda stugor med blomstrande grästak är som att resa lite i tiden.
Att näver kunde tjäna som hängrännor, vem kunde ana det idag?
Och gärdsgårdar – det får mig att gå i barndom. Blir väldigt nostalgisk, men känner också respekt och vördnad för vår historia, se och lära hur man byggde och bodde förut. Och hästarna som går och betar vid sjön.
Är det inte vackert?

Jag är också väldigt svag för fina fönster och såna finns det gott om här. Husens ögon brukar man kalla dem. Tunt, tunt handblåst bubbligt glas som lämnar så fina ljusspel på väggar och golv. Därtill lika tunna spröjs.
Oh, jag får ståpäls!!
Det vänstra från Mejeriet, det i mitten från Orangeriet och det till höger från Soveriet (södra flygeln där det finns gästrum att hyra).

Foto: Flitiga Myran