Vi har tillbringat vår semester i Spanska Andalusien. Vi flög till Malaga, en lite underskattad stad i slutet av (förfärliga) Costa del Sol. Malaga har trotsat turistindustrin och förblivit en ganska ruff och genuin stad som inte alls flirtar med långa sandstränder, diskotek och allt annat skräp som verkar vara ett måste. Tvärtom mitt i stan ligger den stora hamnen där de gigantiska containerfartygen ligger på rad och väntar på att få angöra.
Själva stadskärnan är liten, men staden i sin helhet är stor. Jag gillar Malaga just därför att inget är tillrättalagt.

När jag var barn och bodde i närliggande Los Boliches fick vi ett brev från min mormor som var adresserat:
Fam Levin, Magala Spanien – och det kom fram, trots den bristfälliga adressen och felstavningen!
Önskar jag hade det brevet kvar.

Från Malaga tog vi tåget till Sevilla. En vacker och ovanligt grön stad med många parker.
Rakt genom Sevilla rinner floden Rio Guadalquivir. Fast egentligen är det en överdrift att kalla det flod,
den har egentligen i det närmaste torkat ut och det som delade staden var ett brett torrt dike fram till världsutställningen i Sevilla 1992.
Då smalade man av floden genom att bygga ett vackert grönt promenadstråk på den östra sidan.
Ett mycket lyckat projekt, för varje stad som kan spegla sig i vatten blir ju lite vackrare.

Sevilla är en stad som är underbar att promenera i, eller rättare sagt: Man tar en ”paseo” .
Nästan hela innerstan är bilfri och det finns gott om torg och parker. I Sevilla ligger också Real Alcàzar
(eller som vi hörde några amerikaner säja: – This is the Real Alcatraz! Föregångaren till fängelset i San Fransisco alltså) 🙂

Real Alcázar byggdes som kungligt residens redan på 1300-talet av Pedro den förste. Och har sedan dess byggt ut och till av den spanska historiens brokiga skara av regenter.

Real Alcácar påminner mycket om Alhambra, inte lika känt, men minst lika vackert . Palatsets alla hus och trädgårdar upptar flera kvarter i centrala Sevilla och det är tyst och skönt att vandra här (i alla fall på vintern då det inte är nedlusat av turister).

Samtliga foton: Flitiga Myran